KATT-TIPS
God råd och välmenande pekpinnar.
Några tips om hur du ska ta hand om din katt.
 
Sara von Bahr, biolog och kattuppfödare, har författat sidan.
Källor: etologen Ingrid Redbo, veterinärerna Jacek Calczynski och Lotta Möller, tandläkaren Elisabeth Bergström, samt kattfoderexperterna Susanne Hellman på Royal Canin och Gitte Schoormans på Iams/Eukanuba, och andra mer erfarna kattuppfödare.
 
>> Köpa katt
>> Vatten, foder och tandhygien
>> Vaccination och avmaskning
>> Fertilitet - p-piller, parning och avelsdjur
>> Dräktighet och kattungar
>> Kattproblem och problemkatter
 
FERTILITET - P-PILLER, PARNING OCH AVELSDJUR
P-piller
P-piller till katt verkar inte vara alldels nyttigt. Många pratar om att långvarigt användande kan leda till ökad risk för livmoderinflammation och eventuellt juvertumör, även om inga bevis finns ännu. Personligen så har jag dessutom erfarenhet av att katten kan få beteendestörningar vid p-pilleranvändning. Om din katt inte ska gå i avel så är det bäst att kastrera den. En kastrerad hane eller hona får ett harmoniskt lekfullt temperament och far inte på något sätt illa. Katten behöver inte ha fått ungar först.
 
Välja avelsdjur
Först och främst: har du en bra hona? Är hon frisk, defektfri, har ett gott temperament? Detta är a och o. Om din hona uppvisar egenskaper som inte är önskvärda så är risken stor att dessa egenskaper nedärvs. Däremot är det ofta bra, särskilt i mindre raser, att man använder individer i aveln även om de inte är toppensnygga. Ofta är det bättre för rasens hälsa och kvalitet att många individer får få kullar än att få individer får många kullar och många kattungar därmed blir halvsyskon. Alla kanske inte blir utställningsvinnare, men det behöver ju inte alla heller bli!

Vi i Top Cat vill heller inte stödja uppfödning av katter utan stamtavla, av den enkla anledningen att det ofta är svårare att sälja dessa katter till goda hem och till ett pris som täcker uppfödningskostnaden inklusive vaccinationer, avmaskning, veterinärutgifter, försäkring etc. Många oönskade kattungar avlivas eller släpps vind för våg och hamnar i bästa fall på Katthemmet, i värsta fall på motorvägen. Det är också en myt att alla katter bör få en kull innan de kastreras. Det går utmärkt att kastrera en hane eller hona som aldrig fått några ungar, den kommer att få ett harmoniskt och trevligt temperament och inte lida nån skada eller uppleva någon saknad. Så från och med nu pratar vi om registrerade katter, okej?

Din trevliga, friska, defektfria hona skall vara vaccinerad mot kattpest och kattsnuva. Hon skall gärna vara testad mot farliga smittsamma virussjukdomar så vet du att hon inte har nåt som smittar ner hanen vid parningen. Självklart skall hanen också vara testad då. Vanligen testar man mot FIV (kattaids) och FeLV (leukos) och i vissa fall även mot FCoV (corona som i vissa fall kan ge FIP -bukhinneinflammation). Det är de dödliga sjukdomarna som det finns test emot. Coronatestet är det inte alla som gör på sina katter eftersom resultatet kan vara svårtolkat. Ett negativt resultat betyder antagligen att katten inte har viruset, men ett positivt resultat behöver inte vara så farligt. Det finns nämligen 200 sorters coronavirus, som alla ger utslag på testet, men varav bara ett fåtal verkligen ger den farliga sjukdomen. Sen går det också att testa mot klamydia, en trist och smittsam, men dock behandlingsbar och icke dödlig, ögonsjukdom. Nå, vilka tester du och hankattägaren än bestämmer er för att göra, så innebär de bara ett enkelt blodprov hos veterinären och en kostnad på ett par till några hundra kronor. Din hona skall också ha ett veterinärintyg på att hon inte har eller har haft navelbråck. Inom vissa raser finns det även andra krav på intyg om frihet från någon viss sjukdom eller defekt. Hanen skall också ha intyg på navelbråcksfrihet, samt även på att hans testiklar är normala (och det intyget får utfärdas tidigast när han är 6 månader). Från och med 1 juli skall även alla katter som används i avel inom SVERAK vara ID-märkta. Allt detta hjälper veterinären dig med.

När du ska välja en hane gäller samma kriterier. Är han frisk, trevlig, defektfri? Har han de nödvändiga papprena och testerna? Och, viktigt: läs stamtavlan. Många uppfödare kanske tycker det är okej med linjeavel/inavel. Själv undviker jag sånt, men det får ju alla bestämma själva. Kolla dock hur nära släkt katterna är. Tänk också igenom vad du åstadkommer med parningen. Är det en kombination av linjer som många andra redan gjort eller tillför du nåt nytt? Använder du en hane som är "i ropet" för att han är snygg och vinner utställningar, då kanske dina kattungar blir halvsyskon med en massa andra och det blir inte lika lätt att sälja dem eller att hitta obesläktade avelspartners till dem i framtiden. Kanske kan det vara mer spännande att använda en ung hane som aldrig använts förr och som snart skall kastreras, då blir man ensam om det? Eller att använda en hane som finns lite längre bort i stället för den hane som många uppfödare i närheten använder? Bara hanen är frisk och trevlig såklart. Tänk igenom vad du vill uppnå med parningen och välj med sunt förnuft!

Honan bör vara minst ett år när hon föder sina ungar, vissa raser mognar senare och behöver ännu längre tid på sig före första kullen, fråga någon expert inom just "din" ras. Så när du planerar parningen, tänk på att dräktigheten är runt 65 dagar och att honan alltså skall vara minst 10 månader vid parning. Tänk också på att det är viktigt att du planerar det hela så att du har möjlighet att ta ledigt och vara hemma runt förlossningen och kan ägna mycket tid åt katterna de kommande tre månaderna tills de skall flytta hemifrån. Honan skall också inför parningen vara frisk och stark och i gott hull. Se också gärna till att avmaska henne.